Vill du lyda jantelagen?

                - Du skall inte tro att du är något

                - Du sall inte tro att du är lika god som vi

                - Du skall inte tro att du är klokare än vi

                - Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi

                - Du skall inte tro att du vet mer än vi

                - Du skall inte tro att du duger något till

                - Du skall inte skratta åt oss

                - Du skall inte tro att någon bryr sig om dig

                - Du skall inte tro att du kan lära oss något

Eller vill du hellre tro på vinnarbudskapet?

               - Du skall tro att du är något

               - Du skall tro att du är lika god som alla andra och alla andra är lika goda som du

               - Du skall veta att du är lika bra som andra. Om du vet att du gör ditt bästa kan du uppskatta dem som är

                 bättre.

               - Ibland vet du mer än andra

               - Du är inte förmer än andra men du är enastående som alla andra

               - Du duger till mycket

               - Skratta åt dig själv och din värld, det gör dig fri

               - Du skall lära andra en hel del och lära av andra

The future is not some place we are going to, but one we are creating (John Scaar)

Lycka till efter examen!

 Har du tänkt hur markanden och staten har erövrat i stort sett allting i våra samhällen? Staten har kontroll via födelsenummer från födelsen till döden och även därefter. Barnomsorgen och skolan är detsamma som förstatligandet av uppfostran. Vad du skall och får lära dig och inom vilka ramar du skall och får tänka bestäms av myndigheter i Stockholm och snart kanske i Bryssel. Kvinnokroppen har nästan helt slukats av markandskrafterna. Vilka kläder och skor du skall ha styrs av modehusen och reklamen. Det är samma sak med dina ögonfransar, din frisyr, hur du skall le och i vilka situationer. Vad du skall äta, hur din trädgård kan se ut är ytterligare exempel på hur marknadskrafterna påverkar dig hela tiden. Efter den fria marknadsföringen av VIAGRA kan man undra om det finns något område kvar som inte är föremål för vinstintresse. Nu har ju även åldringsvården, sjukvården och våra mediciner hamnat i klorna på marknadskrafterna och vinstintressen. Måste det vara så? Är den kapitalistsika marknadsenonomin det enda sättet? Kan det finnas andra sätt, som är mer rättvisa men ändå effektiva? Behöver vi  globalt rättvisetänkande och solidaritet som en grund för systemskifte?

Förälskelsen gör en blind men synen kommer tillbaka, när man gifter sig.:Vad anser du?

Det fria valets princip hyllas överallt i samhället. Vi skall kunna väljä fritt mellan olika pensionsfonder, telefonabonnemang,, försäkringsbolag, elleverantörer, skola, yrke, livspartner o.s.v Det fria valet är emellertid en illusion. För att kunna välja fritt måste man ha kunskap om valalternativen. Att få tillräckliga kunskaper om valalternativen är oftast en omöjlighet. Hur skulle vi kunna skaffa oss tillräckliga kunskaper om hundratals olika fonder eller om miljontals möjliga livspertners för att kunna välja fritt och rätt? När det gäller produkter och tjänster är det inte kunskaper som styr våra val utan oftast marknadsföring. Bakom marknadsföringen finns vinstintresse före de äkta mänskliga behoven.

Tänk hur kort är den tid du lever på jorden jämfört med den oerhörda tiden du inte lever. De ögonblick du lever är unika och har aldrig funnits tidigare och kommer aldrig att upprepas. Du själv är lika unik. Det har aldrig funnits någon som är precis som du och kommer aldrig att finnas i framtiden. Vad tänker du om detta? Om du tror på pånyttsfödelse så kan du hoppas på ett bättre liv i ditt kommande liv. Men vad är alternativet, om ditt liv bara sker här och nu?

Hur du tänker om din framtid påverkar på avgörande sätt ditt agerande i dag. Om jag har ett bestämt mål att skaffa ett visst bestämt yrke eller bli en framstående idrottare eller konstnär, påverkar detta (och måste påverka) vad jag gör och hur jag lever i dag. Framtiden finns och föds i nuet och gårdagen och nuet finns i framtiden.

Söndagen 14/5 visade SVT2 ett spanskt dokumentär om hur konsumtionsideologin har uppstått och hur den upprätthålles. T ex den vanliga glödlampan skulle kunna fungera nästan hur länge som helst (det finns ett exemplar som har brunnit över hundra år) men ingenjörerna har tvingats att konstruera lamporna så att de brinner i genomsnitt 1000 timmar. Precis samma princip gäller många andra konsumptionsvaror som t ex nylonstrumpor, skrivare för datorer, batterier till mobiltelefoner, modeprylar o.s.v Man tillämpar ett planerat åldrande för många varor för att hålla produktionen igång. Försvararna av detta menar att det annars skulle uppstå förödaande arbetslöshet. Något med detta måste vara galet. Vad är det för mening med att producera massvis med varor, som sedan dumpas någonstans (t ex datorer och TV-apparater i Ghana).

Kolla detta intressanta program på http://svtplay.se/v/2799923/dokument_utifran{glodlampskonspirationen