Zlatans flytt till Paris innebär enligt tidningsuppgifterna, att hans årslön kommer att vara minst 12 miljoner euro netto plus bonus. Detta motsvarar drygt 90 miljoner kronor, vilket innebär att han tjänar 250 - 300 ggr så mycket som en vanlig löntagare i Sverige och uppskattningsvis 800 - 900 ggr så mycket som en fattigpensionär. Zlatan är inte ensam och unik. Det finns också ett ökande antal bonusdirektörer och skatteplanerare som flyttar sina förmögenheter utomlands för att slippa skatt. Inkomstkfyftorna tycks öka hela tiden inte bara hos oss utan även i andra länder. Var går egentligen gränsen mellan girighet, måttlighet och rättvisa? Platon hade bestämda åsikter om detta för c:a 2350 år sedan:

En grundpelare för staten måste enligt honom vara rättvisa och frihet från girighet - någon annan väg finns inte, vare sig bred eller smal. Jorden och bostäderna skall fördelas så jämnt som möjligt. I Platons samhällsorganisation finns inget utrymme att tjäna stora pengar. En privatperson får aldrig äga guld eller silver utan bara mynt för sådant  vardagligt utbyte som knappt går att undvika med hantverkare och alla andra som böhövs. Under inga förhållanden får den som gifter sig eller gifter bort sin dotter ta emot eller betala ens den ringaste hemgift. Att medborgarna skall vara goda är det lagstiftaren skall vilja. Men att samtidigt vara mycket rik och god är omöjligt.Det skall varken finnas den djupaste fattigdom eller rikedom bland vissa medborgare eftersom både fattigdom och rikedom kan alstra både sprittring och uppror. Det är lagstiftarens uppgift att ange en gräns för båda tillstånden.Platon föreslår att fattigdomsgränsen skall vara jordlottens värde (varje medborgare tilldelas en jordlott vid statens grundande), och det värdet skall ligga fast (ingen ämbetsman och ingen annan medborgare får någonsin låta det värdet bli mindre för någon människa). Lagstiftaren skall ha detta värde som mått och tilläta förvärv av det dubbla, tredubbla och upp till det fyrdubbla värdet. Om någon skulle förvärva mer än så geom att hitta något, få en gåva av någon, göra en bra affär eller genom någon annan lyckträff få tag i mer än det föreskrivna måttet då måste han överlämna överskottet till staten. Allas samtliga tillgångar utöver jordlotten skrivs in i ett offentligt register så att alla eventuella rättstvister, som rör egendom, skall bli enkla och fullkomligt genomskådliga.

Detta om detta. Att jag började med Zlatan och även nämnde bonusdirektörerna betyder inte att jag angriper någon personligen. Jag skulle förmodligen göra likadant om jag hamnade i deras läge. Jag vill dock hävda att det hela rör sig om ett gigantiskt och globalt systemfel, som är farligt både för mänskligheten och hela naturen. Jag tycker också, att utvecklingen i arabländerna (t. ex Syrien nu) är ett bra exempel på vad Platon menade med risken för uppror och sprittring, när klyftan mellan de rika och fattiga bli så djup som den är nu. Synd, att vi i skolan inte får lära oss olika statsteorier och filosofi så att vi kan bli kritiska medborgare. Det tycks vara så att skolsystemet i alla länder indoktrinerar sina elever att tro att den egna staten och förhållandena i den är det enda rätta och naturliga.

  Jakob Furuman

  Vi alla har en uppfattning om alla andra som vi möter och lever med och alla de andra har en uppfattning om var ech en av oss. Dessa uppfattningar styr vårt umgänge med varandra och blir ofta självuppfyllande profetior. Om jag t.ex tycker illa om någon (en förutfattad mening eller ren fördom) blir det lätt så att jag beter mig negativt mot denna någon (kan vara enskilda personer, invandrare eller personer som tänker eller tror annorlunda än jag). Om jag däremot högaktar en annan människa, blir mitt beteende helt annorlunda. Socialpsykologerna, framför allt Herbet Mead. har beskrivit detta fenomen, som kan sammanfattas enligt följande: Vem jag är beror på vem du är och vem du är beror på vem jag är. Den finlandssvenska poeten Claes Andersson utrycker något liknande i en av sina dikter:

"Vem är jag? Jag vet det inte.

Jag är min bild av mig och bilden av mig i min spegel.

Jag är din bild av mig.

Jag är min bild av bilden av mig i dig.

Jag är din bild av mig i din spegel.

Fotot av mig som barn föreställer en pojke som liknar mig som barn.

Barnet insjuknade i vuxenskap och glömdes bort.

Det upplöstes, det är förbrukat.

Jag vet inte var det finns, om det fanns, men det finns inte.

(Claes Andersson: Dessa underbara stränder, förbii glidande, Bonniers förlag 2002)

Är det lämpligt att låta spädbarn dricka vin i stället föt mjölk? Hur är det i fråga om 5-6-åringar eller 10-12 åringar. Det flesta torde svara att det skulle vara helt olämpligt. Men skall vi tillåta vindrickandet för 14-16 åringar?  Finns det någon rimlig åldersgråns med tanke på eventuella skador eller för hälsa och välbefinnande?

Den grekiska filosofen Platon hade för c:a 2350 år sedan följande förslag: "Skall vi inte införa en lag som för det första säger att ungdomar under 18 år måste avhålla sig helt från vin: då lär vi dem att akta sig för ungdomens labila sinnelag och aldrig hälla eld på kroppens och själens eld förrän de har gett sig ut i livet och gripit sig an med dess uppgifter. Sedan får en ung man smaka vin i måttliga mängder tills han blir trettio, men han får aldrig gå till överdrift och får aldrig bli berusad. När han har passerat de tretti får han festa vid de gemensamma måltiderna, åkalla gudarna och särskild inbjuda Dionysos till de äldres invigning och lek, som den guden har skänkt människorna som en hjälpande drog mot ålderdomens strävhet, så att vi blir yngre igen och själskaraktären kan kan glömma sin håglöshet och hårdheten kan mjukas upp så att själen blir mer formbar..." (Platon: Lagarna, bok 2: 666 a-c, översättning av Jan Stolpe. Atlantis 2008)

Passar Platons resonemang även vårt samhälle och vår tid?